tisdag 31 mars 2009
Mer för ögonen att titta på
För någon vecka sen fick man hem bonusbesked från Åhlens.
Jag hade uppnått mina poäng så jag fick 50 :-, sen var det även 20% på valfri vara.
Slog till på denna tavelram, som jag har gått och kikat på ett tag. Den kostade 195:-, men med rabatten betalade jag bara 106:-.
Helt okej pris tycker jag.
Nu ska jag bara fota en massa fina motiv i sommar så att jag kan byta ut dem då jag känner för det.
Vi har även fått 2 nya tvkanaler i vårat utbud. Tv 8 och Kanal 9. Så nu måste man hålla koll på fler tvtablåer :)
Det har varit en dålig dag idag. Vaknade strax innan kl 05 av att A låg och nös, helt plötsligt känner jag hur det vrider till i magen, så jag går på toan.
Gick och la mig igen för att sen behöva gå på toaletten igen. Ingen idé att lägga sig så jag har varit vaken sen kl 05 och sprungit på toan flera gånger i timmen sen dess.
Ville inte väcka A så jag tog täcket och kudden och la mig i soffan och såg på Ellen & diverse andra program ,och väntade tills kl blev 08 då A skulle upp för att åka till jobbet.
Vet inte om det är något jag ätit eller om det beror på medicinerna. Väl tillhands slog jag upp Patient FASS:en och där står det att man kan få såhär med cellgiftet. Så det är antagligen det. Stannade iaf hemma från praktiken idag och jag har varit helt slut.
Andreas kom hem för ett tag sen och nu ser vi på "Irene Huss -Guldkalven" som man kan köpa med i dagens Aftonbladet. Får en att tänka på annat iaf.
Ikväll är det dags för nästa intag av cellgiftet, så jag får hoppas att jag inte blir illamående på det.
Nu åter till soffan och ryggläge!!
måndag 30 mars 2009
Ett par vantar
Jag är en mästare på att tappa bort vantar. Jag är outstanding. Vet inte hur jag lyckas, men det gör jag. Skulle rensa bland alla enslingar i höstas inför vintern och det var ett par stycken.
Hade inte ett enda passande par så jag blev tvungen att köpa ett par nya.Nu är det snart april månad och jag har gått med samma vantar hela vintern. Tror ni jag är nått stolt?! Det här är rekord hehe.
Dagen har varit lång. Fick sova hela natten och vaknade då alarmet gick igång. Vanligtvis vaknar jag en stund innan och ligger och drar mig tills det är dags.
Men som tur var, så var barnen snälla under lektionstid. Mattetimmen flöt på jättebra.
När praktiken var slut åkte jag vidare för att åka upp till sjukhuset. Väl i stan hoppade det på väktare på bussen. Andra gången jag varit med om att man fått visa kvitto/busskort.
Snacka om onödigt alltså. I Stockholm kan jag förstå att dom gör sådana kontroller, men här?!
Väl på sjukhuset gick det ganska snabbt. Man måste ju alltid vänta en stund innan man får ta blodprov. Men det var en väldigt kort kö för att vara en måndag. Nu ska jag ta blodprov varannan vecka i några månaders tid, men det ska nog gå bra(gillar inte direkt nålar)!
Åkte sen tillbaka till stan för att träffa A. Vi skulle köpa en skjorta till honom som han ska ha på begravningen. Vet inte om det är typiskt killbeteende men han förstod inte riktigt varför han skulle behöva köpa en ny skjorta ("jag har väl en hemma hos mamma och pappa"), men det ska vara ett självklart plagg i varje killes garderob. Passar till många tillfällen.
Han var lite sådär småtjurig(trött och hungrig är ingen bra mix) så vi gick på Max och tog en burgare. Vi äter inte ute sådär så ofta så det smakade extra gott.
Efter det åkte vi hemåt men var tvugna att hoppa av för att hämta ut ett paket på OK. Vi fick 2a delen av vår Medikon som en försäljare prackade på oss. Med det fick vi även Patient FASS 2008-2009.
Fick ett vykort på posten idag från min syster som varit i Thailand. Hon kom hem för en vecka sen hehe, men bättre sent än aldrig, eller hur?
CSI ikväll, ett av de få programmena som både jag och gubben följer tillsammans! Och sen Project runway på det för min del.
lördag 28 mars 2009
Earth Hour 2009
torsdag 26 mars 2009
Kathy Knight
onsdag 25 mars 2009
Jotex
måndag 23 mars 2009
60-års kalas
Kalas
onsdag 18 mars 2009
tisdag 17 mars 2009
Vårkänslor
våren på besök
Gårdagens väderlek var inget att hurra för, och här i Norrland får vi nog vänta på vårens intåg.Men att vakna upp till solsken var en bra start på dagen. Man klär ju sig fortfarande som om att det vore jättekallt, så dagens val av jacka kanske inte var den smartaste. Men man lär väl sig snart att klä sig efter rätt väder.
Idag, den 17/3 börjar jag med cellgifter, Methotrexate. Ska få börja med en låg dos, dvs 4 tabl/vecka, och vi kom överrens om att jag ska ta dem varje tisdag. Det blir säkert minst 1 år.
Är lite nervös faktiskt. Hur kommer jag att reagera? kommer jag lätt bli sjuk?
Kan jag hälsa på mina kompisar? Ja nu måste man planera inför sådant, så att jag inte blir smittad.
Har redan fått dålig hy av kortisonet, små kvisslor som poppar upp lite varstans :(, nu ska jag alltså ställa in mig på illamående också.
Så det stora testet börjar nu. Om jag kan fortsätta min arbetsträning eller inte?
Ska ta och ringa och boka en träff med AF & FK framöver, men tänkte avvakta först för att se hur jag mår.
Är ensam just nu, då gubben åkt hem för att träffa sina föräldrar. Själv åker jag dit på fredag, så jag är gräsänka. Pölsa och potatis står på menyn och nu ska jag äta massor, för om 2 timmar ska jag ta tabletterna och då är det bra om det finns något i magen.
Morgondagens to do : Kolla om jag kan hämta ut canvasen!
söndag 15 mars 2009
Melodifestivalen
fredag 13 mars 2009
Irriterad
Förra inlägget gick inte att göra radbrytningar *suck* Därav den kompakta texten!!
Läkarbesök
Ja nu är detta avklarat för denna gång.
Inför besöket gjordes EKG och ett blodprov så vi var spända att få veta resultatet.
Sist visade blodprovet att:
-sänkan låg på 77 (ska vara under 10)
-järnvärdet 105 (helst över 120)
EKG:t var inga konstigheter,tack och lov för det :) och nu låg:
-sänkan på 3
-järnvärdet på 143
Visste att värdena skulle vara bättre, men trodde verkligen inte att det skulle vara sån drastisk skillnad så snabbt, men kortisonet verkar göra sitt jobb.
Blodtrycket på höger var 104/58 med en puls på 54 slag, och den vänstra sidan(den sämre) hade jag 88/66 med en puls på 53 slag.
Nu ska jag också gå ner i kortisondos, från 10 till 8 tabletter.
Så min lilla medicinlista kommer att se ut såhär:
8 tabl Medrol/dag
1 tabl Omeprazol/dag
4 tabl Metotrexat/veckan
1 tabl Calcichew morgon o kväll
1 tabl Folacin/dag 3 dagar/vecka
Så medans jag börjar trappa ner kortisonet ska jag först mjukstarta cellgifterna för att sen öka den. Då kortisonet kan ge ett urkalkat skelett måste jag göra allt för att stärka det, och efter sommarens bentäthetstest så måste jag kanske tillsätta ytterligare en medicin.
För inflammationens skull måste jag alltså äta Medrol, för att jag äter det måste jag äta Omeprazol som ska hålla magen i schack. För att inte belasta skelettet måste jag då äta cellgift (så kortisondosen kan hållas låg), och för cellgiftets skull måste jag äta vitaminer.
Efter att jag varit inne hos läkaren fick jag träffa en sköterska som skulle informera mig om cellgiftet, boka nya tider och mäta blodtrycket. Som jag nu börjat förstå så kommer jag att äta detta i minst ett år, så vid tex en graviditet måste jag meddela det till dom först så att medicinen kan plockas bort och sen ska den vara ute ur kroppen minst 6 månader innan graviditeten,för att då istället öka kortisonet.
När vi var klara på sjukhuset åkte vi ner till stan för att kika om canvaserna var klara. Imorgon ska vi dit igen, men fick nyss ett samtal att dom råkat förstöra ena canvasen så vi måste göra om den då vi hämtar ut de andra två. Såg verkligen fram emot att få hem dem eftersom man väntat så länge redan.
Ikväll händer det inte så mycket här hemma. Gubben har jobbat hårt och jag känner mest för att slappa. Skulle vilja gå över till grannarna en sväng, men vet inte om jag vågar för det har varit sjukstuga där och det har jag inte riktigt tid med, för från och med tisdag måste jag hålla mig undan allt vad förkylning och magsjuka heter.
Lets dance ikväll, tror och hoppas att det är Elisabeth Höglund som åker, för nu är faktiskt konkurrensen hård!
onsdag 11 mars 2009
Lite shopping
Den här fina klänningen har jag klickat hem, får den om 7 veckor. Billig var den också, bara 198:-. Förhoppningsvis är den lika fin på mig som den ser ut att vara på bilden. Längtar redan till sommaren.
A trip to Memory Lane
När jag och Andreas träffades fick vi veta att min mormor och hans mormor kände varann. Hallå liksom, liten stad eller vad?
För ca 50 år sedan valde båda damerna att åka till ett hälsohem för trötta mödrar, och vi fick berättat för oss hur dom satt i bussen hem och skämtade, och besökte Systemet när dom var framme hehe.
Min kära mormor lever, men ändå inte. Hon har sen ca 11-12 år tillbaka demens, så den mormor jag känner har inte funnits där. Det hela började med att hon glömt bort var plånboken låg, hon gömde sina smycken för folk kom ju och snodde dem om nätterna. Så hon hamnde på ett boende. Sen eskalerade det till att hon ringde oss minst 20ggr/ dag varje dag.
Sen några år tillbaka är hon på den plats som jag antar blir den sista. Min annars så starka och bastanta mormor är nu nästan bara skinn och ben. Ett besök kan hon vara väldigt tyst och inåt för att nästa gång vara våldsam. Men jag vet att detta inte är mormor. Hon kan inte rå för detta.
Min morfar & farmor dog då jag var liten så tyvärr har jag inte så många minnen av dem.
Men min farfars död 2003 tog väldigt hårt på mig. En man som till sinnet var helt med men som drabbats av lungcancer. Att se honom tyna bort på 1 år var oerhört påfrestande. Jag hade blivit sjuk och att då vara med om detta kunde jag inte ana.
Min farfar var ju 83 år, han skulle ju dö av ålderdom och inte av cancer!
Så nu får jag uppleva myntets båda sidor, frisk men dement och sjuk men klar.
Jag försöker väl förbereda mig inför vad som komma skall i framtiden. Nu vet jag att det bästa vore att mormor fick frid att få vara den hon egentligen är. Nu lever hon inget liv som är värt att leva. Sorgen efter henne kommer vara minst lika stor,men nu kommer jag kanske kunna se det hela med helt andra ögon eftersom hon sakta redan börjat tagits ifrån oss.
När jag tog studenten var min farfar illa däran, men han höll ut, så efter frisörbesöket åkte vi upp på sjukhuset och visade då upp mig,påklädd och klar. Han var så stolt, och jag var så stolt. Efter besöket åkte vi till mormor och hon frågade då min mor vem jag var. Det smärtade. Men jag vet att även hon skulle ha tyckt om det hela :)!
Ta hand om era nära och kära. En dag kan det vara försent!
Snart ärdet dags för frukost och sen bär det iväg till sjukhuset för att ta blodprov inför fredagens läkarbesök!
söndag 8 mars 2009
Dessa karlar!
Har redan gått igenom garderoben så nu kom det upp nya projekt.
Tvätta,diska,rensa står på schemat, och snart börjar det likna något.
Tänkte ta en paus från städandet så jag satte mig här framför datorn, och när jag sen går förbi A har han sölat ner duken på vardagsrumsbordet som jag la dit för 2 dagar sen *sliter mig i håret*, Alltså seriöst, kan man inte få ha något framme ^^!?
Här sliter man som ett djur och han märkte inte ens av de stora fläckarna. Så nu är duken i tvättmaskinen.
Men han har iaf varit duktig och hjälpt till litegrann ;)! Förutom den uppenbara städningen ska jag snart fixa i klädkammaren också, så jag har det jag gör.
Fast det är ju Internationella kvinnodagen idag, så man kanske skulle sätta gubben i arbete som straff för dagens missöde ;)!
Imorgon ska jag sänka medicindosen, från 12 tabl till 10 *Yeah*.
Nä nu ska jag fortsätta och läsa : http://www.stureplan.se/frame.php?main=http://blogg.stureplan.se/bloggkommentatorerna/&session=1
torsdag 5 mars 2009
So much to do, So little time.
onsdag 4 mars 2009
Diagnos: Okänd
Diagnos: Okänd börjar ikväll. Det ska jag för allt i världen inte missa. Mamma tyckte att jag skulle ansöka om att få vara med där, då dom sökte folk till programmet. Men nej, det var inte min grejj.
Jag skulle nog bli "tjejen som hela tiden grinade". När det gäller min hälsa är jag väldigt känslosam, och det är ofta jag kommer ut från läkaren med tårar i ögonen.
En annan orsak till att jag inte skulle vilja vara med var att jag blev livrädd helt enkelt. Under de senaste åren har jag fått genomgå saker om jag aldrig,aldrig, aldrig vill vara med om igen. Och det här programmet innebär ju att man ska gå med på allt för att hitta orsaken. Så hur skulle det då se ut i tvn, att jag vägrade bli hjälpt??
Nu såhär i efterhand har dom kollat mig väldigt noggrannt, och redan nu i vintras då jag var inlagd ville en läkare att jag skulle gå med på en ny koloskopi. Han sa det då jag försökte kämpa med laxabonet och bara ett glas var tillräckligt, och för att genomgå den undersökningen krävdes det att jag skulle dricka 4 liter på 4 timmar.
Jag sa nej, och han kunde inte förstå det, för nästa chans att göra en koloskopi skulle bli 2 månader senare. och nu efteråt är jag glad att jag sa nej, för det var inte där problemet låg eller ligger.
Jag ska med spänning följa de som valde att vara med i programmet och hoppas att alla får den hjälp dom behöver, den hjälp som jag nu får, utan tvkameror. Så slå på tv3 kl 20.00!
Imorse var jag på sjukhuset för ett EKG ultraljud. Stod att det skulle ta ca 1 timme men var klar på 25 minuter. Svaret från undersökningen får jag då jag ska träffa läkaren nästa gång, men det jag kunde se med mitt otränade öga så verkade iaf hjärtat slå som det skulle.
Efter det åkte jag ner på stan och Andreas mötte upp mig, sen hjälpte han mig att bära packningen och nu efter en busstur är jag hemma hos mina föräldrar, och ska vara husvakt tillsammans med syrran och systerdottern.
Nu ska jag gå och sätta mig i soffan och se på Disney Channel med min L. Nu ska det vara lite moster/systerdotter tid. Vi har skrivit en mat-inköpslista inför kvällens handling,och på hennes står det förutom det vanliga både en hundvalp och kram, men det sistnämnda kan hon få gratis :)