- När jag fick veta att jag var gravid hade jag inga direkta symtom och jag nästan önskade det, men det fick jag äta upp :p
- Illamående kom v 6-7 och då var jag endast illamående varannan dag på mornarna. Det eskalerade till varje dag på mornarna, till varje dag från morgon till kväll.
- v 8 var vi på Spec Mödra för att bekräfta graviditeten och fick då se ett hjärta slå 157 slag/min på ultraljudet. Jag kände där och då att det skulle bli en flicka ( trots att den var 8,1 mm lång)
- v 12 gick vi ut med graviditeten, efter att ha varit på ett privat UL, då vi kände oss trygg nog att gå ut med nyheten.
- v 17 avtog illamåendet. Lagom till jul!
- Efter nyår var det dags för Rutin ultraljudet. Där den manliga barnmorskan sa att jag hade rätt angående könet, men han sa då 70-30 för att inte göra oss besvikna om det blev fel.
- Jag fick totalt se bebisen 7-8 gånger. Och bara en gång visade bebisen könet
- Det var först i mitten på v 20 som jag behövde gå upp för att nattkissa
- Vikten började komma från v 28. och totalt blev det 6 kilo som jag nu, en vecka efter förlossningen har gått ner.
- Jag upplevde bara lite halsbränna och varje kväll drack jag ett glas mjölk i förebyggande syfte.
- Jag slapp bristningar och foglossning
- Men fick graviditetsnästäppa och karpaltunnelsyndrom, som verkar ändå ha varit lindrig när man hör om andra.
- Bebis låg i säte och vändningsförsök gjordes 3 ggr utan att det lyckades. Det ledde till snitt då vårt sjukhus inte vill att man föder i säte.
- Den som utförde operationen/ kejsarsnittet var den överläkare jag gick till hos Spec Mödra.
Trots många veckor av illamående så är jag supernöjd över tiden som jag var gravid. Kan faktiskt säga att jag älskade det. Jag kan sakna att känna sparkar, men nu har vi ju vår lilla älskade på utsidan, och nu blir det dags för en ny kategori, nämligen Ellen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar