torsdag 28 februari 2013

Sjukhuset

Idag har jag tid att både träffa en Aurorabarnmorska och min läkare på Reumatologen.

Efter att ha gått och tänkt mycket så känner jag att ett (eller flera) samtal med en barnmorska som inriktar sig på rädsla vore bra. Efter alla år på sjukhuset har rädslan inte blivit mindre om man säger så. Så jag behöver prata med någon som vet vad som kommer att hända och ge mig tips och råd för hur dagen D ska  klaras av på bästa sätt.


Häromdagen var jag och tog blodprov (nålrädd som jag fortfarade är får höjd puls varje gång jag ser en nål) inför dagens läkarbesök. Nu imorse väcktes jag av att mobilen ringde.

"Hej blodprovet som du tog häromdagen är okej men den visar lite förhöjda levervärden och din läkare vill att du går och tar om dem nu på morgonen".

Hjälp liksom?! Det lät ju lite skrämmande. Jag har ju haft ett levervärde på 14 (ska väl åtminstonde vara under 1) en gång i tiden, men nu med Liten i magen blir man ju rädd för allt.
Jag har ju nyss varit sjuk (och rejält däckad), men vem vet om det har något med det att göra? Jag tror inte att levervärdet förändrats på 1½ dag.

Så en lång dag på sjukhuset blev nu en jättelång dag på sjukhuset. Blä!!

2 kommentarer:

Anna sa...

Förstår att du känner dig rädd och kan nog vara en bra ide att prata med någon! Efter jag fött Tindra tänkte jag att inför nästa gång måste jag prata med någon för att jag blev så rädd under förlossningen med Tindra. Men det släppte med åren och jag hade en bra inställning inför förlossningen med Elvin :-)

Men hoppas du kan få lugna din rädsla lite. Och försök att inte jaga upp dig innan utan låt dagen komma och lita på dig själv och personalen, du kommer klara det galant! Det var det som blev sån skillnad för mig andra gången, att jag inte tillät mig att gripas av panik utan tog det lugnt under värkarna (så gott det går). Såklart är det inte så lätt första förlossningen, man har ju verkligen ingen aning om hur det kommer att kännas och hur man kommer att reagera på den smärta man inte kan föreställa sig innan.

Men du kommer klara det :-)

Camilla sa...

Anna: ja allt som är nytt och ovisst är ju skrämmande, men hon berättade hur det gick till att lägga vissa bedövningar, tipsade om böcker, om avslappningsövningar, och hur jag ska visualisera olika händelser så att man kan ha kontroll, så nu ska vi leta efter en bok och börja försöka med alla tips. Det är jättebra att sånt här finns, att man får möjlighet att få se stället så det inte behöver vara så skrämmande, för det ska ju vara en positiv händelse i livet!!