+- 10 veckor kvar. Fast jag har ställt in mig på att gå över. Känns ju lättast så för psyket.
Andreas nya favoritsyssla är att lägga örat mot magen och lyssna på all action som sker i magen, hjärtljuden, plaskandet, och en spark eller två mot ansiktet.
De senaste dagarna har jag somnat väldigt tidigt och då också vaknat tidigt på morgonen. Men nu även med några väckningar av att jag behöver gå på toan, men jag har ju varit så bortskämd med sömn att det någon gång borde bli som för alla andra. Kroppen ska väl börja vänja sig antar jag.
Nä nu ska jag försöka väcka den sovande bebisen. Det verkar vara en sjusovare, precis som sin far.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar