Om ca 2 timmar kommer en kvinna hit för att kika på lägenheten. Golvet är skinande rent, inget onödigt står framme och kuddarna i soffan ligger där dom ska ligga.
Äh, det spelar väl ingen roll, kan man tycka. Själv bryr jag mig inte om hur andra har det, men när det ska komma hit en främling vill man ju inte behöva skämmas.
Alexandra har skrivit ett väldigt fint inlägg till sitt 14 åriga jag. Hade jag skrivit ett till mig själv hade jag nog sagt ; Åt h-vete med alla tyckare.
I högstadiet och lägre åldrar behövde jag aldrig skämmas över min korta längd, då jag vuxit upp med klasskamraterna. Men det var först i gymnasiet, med en ny klass med nya människor man fick höra kommentarer om hur kort jag var.
"Hallå, det är inte direkt mitt fel och jag kan inte göra något åt saken, så bry du dig om något annat" kunde mitt svar bli.
De personer som jag fick höra det av har jag inte sett sen studenten, men vem behöver sådana människor i sitt liv??! Inte jag iaf!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar