torsdag 7 januari 2010

Nu har det börjat...

Då var första behandlingen av många avklarad. Fick först träffa en läkare för att fylla i en hälsoblankett. Gick igenom de senaste blodproverna och sen fick jag gå och välja säng i dagvårdsalen då jag var först dit, efter en stund var alla sängar upptagna.
Då jag blivit så svårstucken fick jag ha på mig 2 värmedynor runt armarna så att dom kunde locka fram blodkärlen. Med tanke på kylan utomhus var det ganska skönt med värmen.
Blodtrycket togs på vänster arm och denna gång låg den på 98/73, som vanligt ganska lågt.

Under 2 timmar fick jag remicade i blodet. Det är väldigt viktigt att man inte har någon pågående infektion i kroppen vilket kan leda till blodförgiftning som i sin tur leder till döden. Låg för det mesta stilla i sängen, förutom då kuratorn kom förbi och ville prata med oss en och en.
Men det blev inte så mycket snack om mig om man säger så.

Remicade behandlingen kan ge massor med biverkningar var det viktigt att säga till om något kändes konstigt. När droppet var klart fick jag då ligga kvar 1 timme för observation och passade då på att äta då magen började kurra.
Behandlingen gör immunförsvaret ännu sämre så nu är det ännu viktigare att jag inte utsätts för allt vad sjukdom heter. Nästa behandling blir om 2 veckor och efter det blir det längre mellan gångerna. Nu får man hoppas att det gör det den ska göra så att jag kan bli kortisonfri. Det vore inte helt fel.
Var upp till pappa en sväng och han såg så svag ut. Det gör det så ont att se honom gå igenom det här, pappas lilla flicka som man är. Men det värsta är förhoppningsvis över!

Inga kommentarer: