Vårt hjärta

 

Vi är så kär, så kär!

 

Än så länge har vi lärt oss att damen gärna har fingrarna i ansiktet, vill gärna bli buren eller vara nära på kvällarna. En aningens svårväckt och vill ha maten direkt. Ganska lika andra ungar skulle jag kunna tro.

 

Här är det så varmt att vi inte vet var vi ska gömma oss. Lika varmt inne som ute, så det är endast blöjor som gäller just nu.

 

Och nu var min tid vid datorn slut. Mattanten måste gå och göra sitt jobb ;)

Nya samtalsämnen

 

Det märks att våra liv fått nya prioriteringar. Och man förstår det när man själv blir förälder, men glädjen när ens barn bajsar, ja det är helt obeskrivligt :p speciellt när lillan har magknip på kvällarna.

Jag försöker att tänka på vad jag stoppar i mig, allt för att inte behöva vara boven för flera timmars skrik. Choklad har vi insett att jag ska undvika, till min stor sorg. Men Andreas har lovat att när jag slutat amma att jag ska få gå nuts bland chokladhyllan :p

 

Jag fick väga mig på måndagkväll när jag var uppe på benen när vi var på BB. Då hade jag gått ner 5 av de 6 kilon jag gått upp. I morse när jag vägde mig var den siffran på 9.

Vikten är inget jag tänker bry mig om just nu, för om jag inte äter/ dricker bra så börjar mjölken att sina och jag vill gärna amma ett bra tag till, då det är det bästa för lillan.

  

Och nu till bilden. Mamma var snäll och köpte massor med blöjor och det tog vi tacksamt emot. Det går ju ett par styckna om man säger så.

Jag kan räkna på ena handen hur ofta jag suttit vid datorn sen den 17e maj, men jag lovar bättring när jag har funnit tid. Snart dags för att amma igen, så man får skynda sig när man väl sitter här!!

Newbie

Mormor shoppade lite när dom var här och hälsade på :)

Första kompismötet

 

Vi premiär åkte buss för första gången igår. Två trötta föräldrar och ett sovande barn. Vi hälsade på H&H&P. Mötet mellan Ellen och P gick rätt lugnt till, de åt och sov sig igenom ;-)

 

 

Idag var vi ner på stan en sväng, och lillan sov då också. Så vi hann göra det vi skulle och hann komma hem innan hon tillslut vaknade.

 

Har egentligen så mycket att skriva om, men vet inte vart jag ska börja, så några frågor??

Jobbiga nätter

2 jobbiga nätter för lillan. Magknip är problemet. Och mammahjärtat brister när hon är svårt tröstad. Hon brukar alltid somna efter maten, men inte under de två senaste kvällarna. Huvudet är mos just nu så jag återkommer sen!!

Sammanfattning av graviditeten

- När jag fick veta att jag var gravid hade jag inga direkta symtom och jag nästan önskade det, men det fick jag äta upp :p

- Illamående kom v 6-7 och då var jag endast illamående varannan dag på mornarna. Det eskalerade till varje dag på mornarna, till varje dag från morgon till kväll.

- v 8 var vi på Spec Mödra för att bekräfta graviditeten och fick då se ett hjärta slå 157 slag/min på ultraljudet. Jag kände där och då att det skulle bli en flicka ( trots att den var 8,1 mm lång)

- v 12 gick vi ut med graviditeten, efter att ha varit på ett privat UL, då vi kände oss trygg nog att gå ut med nyheten.

- v 17 avtog illamåendet. Lagom till jul!

- Efter nyår var det dags för Rutin ultraljudet. Där den manliga barnmorskan sa att jag hade rätt angående könet, men han sa då 70-30 för att inte göra oss besvikna om det blev fel.

- Jag fick totalt se bebisen 7-8 gånger. Och bara en gång visade bebisen könet

- Det var först i mitten på v 20 som jag behövde gå upp för att nattkissa

- Vikten började komma från v 28. och totalt blev det 6 kilo som jag nu, en vecka efter förlossningen har gått ner.

- Jag upplevde bara lite halsbränna och varje kväll drack jag ett glas mjölk i förebyggande syfte.

- Jag slapp bristningar och foglossning

- Men fick graviditetsnästäppa och karpaltunnelsyndrom, som verkar ändå ha varit lindrig när man hör om andra.

- Bebis låg i säte och vändningsförsök gjordes 3 ggr utan att det lyckades. Det ledde till snitt då vårt sjukhus inte vill att man föder i säte.

- Den som utförde operationen/ kejsarsnittet var den överläkare jag gick till hos Spec Mödra.

Trots många veckor av illamående så är jag supernöjd över tiden som jag var gravid. Kan faktiskt säga att jag älskade det. Jag kan sakna att känna sparkar, men nu har vi ju vår lilla älskade på utsidan, och nu blir det dags för en ny kategori, nämligen Ellen.

Första tiden

1. När jag väl orkade kliva upp och röra på mig gick jag runt avdelningen. Ute sken solen och jag hade inte varit ut på flera dagar.
2. Utanför vårt rum. Det var Babyboom i helgen så jag är tacksam att dom prioriterade att Andreas fick stanna kvar och sova över.
3. Ny bakgrundsbild på mobilen.


Jag har som inte haft tid att sitta vid datorn. När det väl sker ska jag skriva om hur vi har det.