BVC

11 dagar sen vi senast vägde Ellen, då vägde hon 4666 gram. Den här vägningen är första då hon är delammad, så jag hoppades att hon skulle nå 5 kilos gränsen. Vilket hon gjorde med 40 gram. För att jag inte ska riskera att få ännu en mjölkstockning så måste jag fasa ur amningen sakta. Men nu är vi på 2 ersättningsmål per dag och snart lägger vi till en 3e, och mindre amning. Jag har faktiskt kunnat få sova ostört i någon dag utan att vakna av bröst som spränger. Det verkar som om att kroppen nu fattat galoppen att Ellen inte äter nattetid. Vi har (än så länge) tur att hon somnar 22-23 och vaknar mellan 05-07. Imorse blev det 06.45 och då hade hon sovit i 8 timmar.

Sitter vid datorn nu första gången för idag och klockan är över 19.30. Andreas sitter mer vid datorn nu än innan Ellen föddes och jag sitter här några gånger i veckan på sin höjd. Jag har trots att ersättningen nu kommit med i bilden huvudansvaret för matningen men så kommer det ju att vara nu när Andreas börjar jobba, men det är skönt att veta att jag snart kan få en paus emellanåt.

Folk som tror att "det är bara att sluta amma" tror hyffsat fel. Jag har ju haft mycket mjölk så jag måste först vänja av det innan jag kan få en tablett som stryper mjölken helt. Även fast jag visste att detta var en möjlighet (om jag skulle bli dålig) att jag inte skulle amma så länge, så blev jag ändå väldigt ledsen när det blev ett faktum. Men jag får trösta mig med att hon fått en bra start och att jag snart kan ha kläder på mig utan att tänka på hur praktiska de är.

Åter till början. Vår BVC tant har semester så vi har träffat en annan de två senaste gångerna (hon är visst chefen där) och jag tycker vi klickar bra med henne också. Hon är helt på min sida angående amningens vara eller rättare sagt inte vara, och det känns så skönt att slippa bli dömd (även fast jag inte kan påverka utgången då hälsan är prio), men Ellen charmade nog henne rätt bra idag när hon bjöd på ett skratt som verkligen kom från hjärtat. Vi blev förvånade, men vi ville inte gå därifrån för hon hade hur roligt som helst. Hoppas att hon kommer vara lika munter nästa gång, för då är det dags för 3 månaders sprutan...och mamma bävar redan för det...